Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
verallt, voro en Spansk faktion, äfven ett betydande parti
moderata, som, ehuru tillgifna den gamla kyrkan, voro
tålsammare mot de nya religionsmeningarne, och äfven
med deras anhängare delade, om ej helt och hållet de
republikanska grundsatser, hvartill dessa redan genom sin
ständiga strid både med hierarkien och konungamakten i
Frankrike skulle drifvas, dock en viss böjelse för
borgerliga rättigheters yrkande och försvar. Detta parti höll
medelvägen emellan det stränga katholska eller Guisiska
och de republikanskt sinnade Hugenotterna, och är
tillräckligt både betecknadt och hedradt genom den ädle
kansleren de 1’Hopitals namn1", och derigenom, att det var
detta partis menskliga, rättvisare grundsatser, som med
Henrik IV intogo thronen och slutade i Frankrike de
30-åriga inbördes krigens förskräckliga elände. Richelieu
bröt sedan Hugenotterna såsom ett politiskt parti;
upphäfvandet af Nantesiska Edictet (1685) och Ludvig XIV:s
dragonader förstörde dem såsom ett religiöst parti i
Frankrike. Men den nämnda motsatsen emellan de stränga och
moderata katholikerna upphörde ej derföre, ja så mycket
mindre, att vara både i religiöst och politiskt afseende
verksam. Den yttrade sig i de långvariga häftiga
stridigheterna emellan Jesuiterna och Jansenisterna, af hvilka
de förra genom alla möjliga medel bemödade sig att
oupphörligen besvärja fram den stränga katholicismens
fanatiska anda till stöd för Romerska hierarkiens myndighet,
och deri hos regenterna alltför mycket lyckades, under
det deras casuistiska moral hos alla vältänkande väckte
afsky, deras skygghet för allt ljus åtlöje; de sednare
deremot, yrkande på en mera praktisk, innerlig christendom,
i allmänhet vida öfverträffande sina motståndare, så i
snille.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
