Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
snille, som bildning, både genom sina mildare religiösa
och friare politiska tänkesätt påminde derom, att de, ehuru
uppriktiga katholiker, likväl värmt sig vid det ljus, som
de stora reformatorerna upptändtÄfven i borgerligt
hänseende blef denna motsats mellan Jesuiter och
Janse-nister märkvärdig. Ty omisskänneligt är, att Jansenismen
bildade och underhöll i Frankrike en politisk opposition,
sora isynnerhet yttrade sig i parlamenterna, — sedan
Richelieus tider de enda, svaga motvigterna mot en
godtycklig konungamakt; och det är bekant, att dessa
stridigheter fortforo tills förebuden af denna sista alla sakers
omhvälfning redan begynte i Frankrike visa sig. Att
denna förskräckliga omhvälfning följde, att de båda
motsatta partierna, hvilka, såsom vi straxt skola se, äfven
ibland protestanterna, och hos dem vida ärligare och
kraftigare, yttra sig, icke inom den gamla kyrkan kommo,
såsom på flera ställen inom den nya, till någon
konstitutionell jemnvigt, detta bevisar bättre än något annat, att
reformationens anda var hos folken det egentligen bildande
och skapande i fråga om statsförfattning; hvarföre ock,
hvarest denna anda ej fick rum, följden var ett alltmera
aftynande, endera i hårda former sammankrympt, eller i
upplösning stagnerande samhällslif; hvarest den åter qväfd
ej på sitt rätta sätt fick verka nödvändigt sökte sig en
revolutionär utgång. Detta kom i Frankrike deraf, att
den Fransyska staten, mer än någon annan Europeisk,
förlorat all religiös hållning. I de protestantiska länderna
grep religionen mer än någonsin in i statsförfattningarne,
ja, de hvilade egentligen på densamma. Detta närmare,
innerligare sammanhang emellan kyrka och stat var en
bland reformationens vigtigaste verkningar. Äfven i de
B. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdcln. 1 Band. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>