Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
katholska staterna blef detta sammanhang efter
reformationen starkare, innerligare än förut. Den Fransyska
staten var deremot i sjelfva verket utan all religiös garanti:
jag säger i sjelfva verket, ty det är väl bekant, att den
så pallade Gallicanska kyrkans friheter, som egentligen
skulle vara det utmärkande i den Fransyska
katholicis-men, endast hade politiska, ej andliga föremål, och hvad
religionen sjelf angick, så uteslöt Frankrike allt verkligt
afseende derpå från sin politik, eller brukade den blott
såsom ett politiskt medel. Frans I, Henrik II (hvilka äfven
ej försmådde förbund med Turkarne på en tid, då dessas
fanatiska makt gjorde en stor och verklig fara för hela
christenheten,) förföljde, brände protestanterna inom
Frankrike, på samma tid som de sökte och knöto utom
Frankrike med dem politiska förbindelser. Richelieu, sedan
han, genom deras kufvande, inom riket stadgat enväldet,
grundlade, genom protestantiska sakens understöd i
Tyskland, Frankrikes derpå följande öfvervigt i de Europeiska
angelägenheterna, och förberedde detta lysande Ludvig
XIV:s tidehvarf, som likväl fläckades af de på en gång
grymmaste och orimligaste förföljelser mot den religiösa
protestantismens sista öfverlefvor i Frankrike. Med ett
ord: af reformationen ville i allmänhet de Franska
regenterna tillvälla sig blott och bart de politiska och yttre
fördelarne, under det de från sig stötte och förföljde allt
dess väsendtliga och inre; ja, man kan kalla hela deras
statskonst för en blott politisk protestantism. Denna
fullkomliga skilsmessa mellan religion och politik (snarare
detta underordnande af den förra under den sednare)
anföres gemenligen såsom ett särdeles prof på fördomsfrihet
och såsom ett stort framsteg i en sann statskonst. Oss
ger detta blott ämne till den i vår tanka högst vigtiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
