Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
gjut i hans ådror intrigens gift, och man har tigren
färdig. Den rent af religiösa förstör, men medför möjligtvis
sitt eget botemedel; den med en falsk och försåtlig
politik beblandade, eller, sedan alla religiösa
bevekelsegrunder äro uttorkade, rent politiska fanatismen är den
bittraste frukt, som menskliga själen kan föda.
Vi sade, att den både religiösa och politiska motsats,
hvartill vi äfven finna spår inom den gamla kyrkan, ännu
lifligare och kraftigare yttrade sig inom protestantismens
eget område, och der födde på rättsgrunder bildade, fria
statsförfattningar; och det är detta yttrande, som vi nu
ämna rättfärdiga. Redan de båda protestantiska kyrkorna,
den Lutherska och reformerta, bilda till hvarandra en
sådan motsats. Deras olika politiska riktningar, då den
reformerta läran, ursprungen i republiker, äfven i sådana,
i Schweitz, i Holland, i det republikaniserade England,
isynnerhet utbildades, hvaremot den Lutherska mer
gynnade den monarkiska makten, hänvisa på en djupare
olikhet i karakter dem emellan, än man vid första anblicken
skulle förmoda. Märkligt är äfven, att nästan alla de
särskilda sekter protestantismen födde, äro sprungna ur
den reformerta kyrkans sköte, i hvilken redan från
början en princip af föränderlighet och fortskridning visade
sig vida mera verksam än i den Lutherska. En
skarpsinnig författare anmärkeratt sjelfva grunden till denna
skiljaktighet redan ligger i den första olikheten mellan
båda prtiernas lära, så obetydlig denna olikhet ock kan
förefalla den ytliga betraktarens öga. Den Lutherska
läran om sakramentet är derigenom vigtig, att den
erkänner liksom en hemlighetsfull kärna i religionen, som för
förståndets forskningar aldrig är fullt genomtränglig;
emedan religionen vänder sig på en gång till det hela af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
