Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•125
utbrott här skulle yttra sig, föddes af en ur
protestantismens eget sköte utväxt religiös motsats, — onekligt, att
stridens theologiska betydelse var den första och
hufvudsakliga (hvilket äfven Hume erkänner), och att dess
politiska verkningar blott voro derifrån oskiljaktiga följder.
Enligt den reformerta kyrkans skarpare, mera
revolutionära natur, som dref allt till det yttersta, ser man här
en strid emellan ett ultra-protestantiskt och ett annat
(ehuru i protestantisk mening) ultra-hierarkiskt parti,
hvilkas politiska grundsatser härflöto ur deras religiösa. Det
hierarkiska var nemligen genom konungens supremat
öfver kyrkan tillika ett ultra-rojalistiskt parti, som
predikade konungamaktens gudomliga, absoluta rätt och den
oinskränkta hörsamhetspligten (the passiv obedience) för
undersåtarne. Det andra, redan genom sin ställning i
staten uppfordradt att yrka läran om motståndet (the
do-ctrine of resistance), fann genom sina religiösa principer
ej blott ett sådant motstånd rättfärdigadt, utan, då ingen
makt och rätt på jorden gick öfver den, som tillkom de
utvaldas församling [the godly, såsom de sjelfva kallade
sig), i dessa samma grundsatser snart ett anspråk att
herrska. Och skulle då ej den författning de i verldsligt
afseende funno sig befogade att yrka, inrättas efter
mönstret af deras kyrkoförfattning, lifvas af en republikansk,
demokratisk anda? Det abstrakta väldet af en lag, en
regel, skulle nödvändigt i ena som andra afseendet göra
sig gällande. Så var det af en theologisk princip, som
först den borgerliga frihetens försvar mot en godtycklig
makt fick i England sitt egentliga lif; den derpå följande
republikanismens seger var tillika ett theologiskt systems
ögonblickliga seger; och förklaringen både af detta
motstånd och denna seger är af ett stycke, och kan ej ges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
