Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•130
genom jemnlikhetens fanatism, förde konungen på
stupstocken , proklamerade republiken, kufvade parlamentet
genom arméen. — Arméen och England kufvades af
Cromwell, en imperator under republikanska former. Blott
det christligt-sekteriska tillsnittet är eget för hans tid.
J hafven tagit hela statsmachinen i stycken, —• sade
den olycklige Carl I till parlamentet — hvilket af
skickliga konstnärer ofta sker, föj att rena hjulen från rosten.
Verket kan återställas till sitt förra bruk och sin rörelse;
men blott om det åter sammansättes helt, så att ej en
nål fattas. — Lyckligt det folk, som efter en stor
sara-hällshvälfning ännu eger materialier qvar att återställa
statens byggnad! Det var ingen omöjlighet att ej detta
kunnat ske efter Stuartska husets restauration på Engelska
thronen. Folkmakten, som under revolutionen utbildat
sig, egde, äfven efter ytterlighetens försvagning, tillräcklig
kraft qvar att gifva en nödig motvigt mot ett
godtyckligt välde. Cromwells usurpation var för kort (han hade
den lyckan att slippa öfverlefva sig sjelf) för att kunna
förstöra genom inbrännandet af den militäriska
despotismens vanor, och var för öfrigt genom energi och glans
helt och hållet egnad att höja national-andan. Jag skall
göra Engelska namnet i verlden fruktadt som Roms, hörde
man honom säga; och hans gerningar svarade ej illa mot
så stolta yttranden. Alla imperatorer äro till sin
bekännelse Romare. — A andra sidan fick det konungsliga
partiet, — nemligen största delen af adeln, som hvarken
utvandrat eller i olyckan förnekat sina tänkesätt, och
äfven pluraliteten af folket, som gammal tillgifvenhet,
ledsnad vid borgerliga oredor, medlidande öfver ett oerhördt
öde, fästat eller återfört till den kungliga saken, —
naturligen genom restaurationen ny kraft. Ögonblicket syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
