Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•143
qvens hos upphofsmannen var för efterföljarne förlorad.
De bibehöllo lika fullt principerna, hvilket redan är ett
bevis, att dessa ej mera lika klart och bestämdt fattades;
eljest hade Hobbes, som ur borgerliga oroligheter blott
sökte en förtviflad utväg, blifvit både den förste och den
siste anhängaren af sin egen theori. Betänker man
orsaken, så är den endast att finna i det allt större
inflytande, som det abstrakt-empiriska tänkesätt vann, hvilket
vi ofvanför karakteriserat. Det förhöll sig till samhället
såsom till menniskan, sökte sammansätta bägges inre
genom ytligheter, och kunde ej annorlunda; derföre var det
blindt för följderna af sitt eget system. Att staten är en
säkerhetsanstalt kan ingalunda nekas; ja, detta är utan
tvifvel öfverallt dess yttre, handgripliga sida. Emellertid
befunne sig den, som endast ville så förklara den,
alldeles i samma villfarelse, som den, hvilken i menniskan
blott ville se den yttre, physiska varelsen, utan det
lefvande sammanhang, hvari denna står med den odödliga
inre. Den mekaniska åsigten af staten är en blott på ett
större föremål använd materialism, som i samhället, om
den är konseqvent, nekar Gud, själ och frihet. En blind,
yttre nödvändighet återstår, och då denna ej kan förklara
sig sjelf, så inkallas friheten endast i det behof, att
inrätta den och sedermera sjelf gå under, det vill säga, den
oemotståndliga tvångsmakten uppstår ur ett fördrag. Att
detta fördrag, så fattadt, är en orimlighet, är väl lätt
visadt. Ty hvart och ett fördrag skall ega någonting
förbindande, någon garanti, och då denna lära ej erkänner
annan garanti, än en genom en yttre makt gifven, så
förutsätter ju redan sjelfva samhällsfördraget denna samma
högsta makt, som genom fördraget först skulle inrättas?
Statsmakten, såsom en tvingande makt, måste alltid ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
