Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•148
I det hela är hans skrift en partiskrift, full af snille,
författad i andan af Whigska grundsatser, men tillika
innehållande mycket, som hvarken konseqvent följer ur hans
egna eller hans partis principer, utan som var för alla
partier en gemensam frukt af Engelska statens stora
politiska lif. Och detta gemensamma goda, praktiskt
mildrande alla en ensidig theoris ytterligheter, anse vi för
det bästa i hans skrift. Förhållandet är märkligt i
afseende på hela den Engelska philosophien efter Locke. Ty
hvem känner ej, att alla de djerfva, ja farliga
philoso-phemer, som utgingo ur det abstrakt-empiriska
tänkesättet, och i Frankrike onekligen hade ett högst menligt
inflytande, från England leda sitt ursprung, och der först
visade sig i sina bestämdaste och förvägnaste yttringar?
Icke dess mindre ser man dem der ej på långt när yttra
samma förstörande verkningar, utan liksom genom en egen
hemlig kraft neutraliseras, göras för staten oskadliga.
Ingenting bevisar bättre, att Engelska författningens väsende
låg djupare än alla dessa theorier, och af dem ej kunde
nås eller antastas. Men dess kraft var det, som gjorde
alla deras förvillelser oskadliga; dess stora praktiska lif
var det, som fällde alla abstraktionens bubblor, så snart
de kommo det nära. Då deremot i Frankrike man ville
lägga det till grund, som i England blott var drägt
och yta.
Ty vi ha egentligen i den afsigten genomgått de
anförda theorierna, att kunna skilja ytan från det
väsendtliga. Menniskors meningar förändra ej blott sakerna, utan
lägga sig äfven, sedan en förändring är skedd, utanpå
det skedda, och gifva det sin drägt, sin färg. Likväl
måste man skilja emellan denna meningarnes föregående
och efterföljande verkan. Ty ingen förändring i verklig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
