Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•7
— Man hör nu i Frankrike de bästa skriftställare påstå,
att man aldrig der velat annat än den Engelska
konstitutionen. — Detta yttrande innefattar en tvetydighet, som
det lönar mödan att upplysa. Ej den Engelska
konstitutionen ville man, men väl ett fullkomligare utbildande och
användande af den theori, på hvilken man trodde denna
konstitution grundad, fast ofullkomligen grundad. I sig
sjelf ansåg man sig ha gjort ett steg fram om den, så
stort, att det kunde jemnliknas med steget från politiskt
barbari till upplysning; och äfven ur Madame Staëls
äldre skrifter skulle man kunna anföra tillräckliga bevis på
denna tanke. Att denna theori, som låg till grund för
de revolutionära konstitutionerna, icke var den, hvarpå
Englands hvilade, blef bäst genom resultaterna af dessa
konstitutioner klart. Emellertid voro dessa från början
konseqvent utbildade ur den Lockiska theorien; och denna
innehöll ju ock den Engelska författningens principer?
Derpå tillåta vi oss att tvifla; snarare skulle vi medgifva,
att Lockes politiska skrifter innehålla den Engelska
författningens resultater.
Och detta sednare, hvilket åtminstone till en del så
förhåller sig, förklarar äfven hvarföre hans politiska theori
just i England fick ett klassiskt anseende. Lockes
Trea-tises of Government, som utkommo 1689, voro nemligen
ämnade att rättfärdiga den revolution, som stadgade
Englands lyckliga författning. Författaren hade derigenom
den stora fördel, att de resultater, hvartill han skulle
komma, redan voro i verkligheten gifna; han underlade
dem blott sina principer. I sammanhanget mellan bägge
ligger hans svaga sida; ty detta sammanhang är löst,
otillräckligt, och finnes ofta blott genom en stor tvetydighet,
i följd hvaraf han förutsätter det, som skulle bevisas. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
