Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia - Bevis och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•162
honom som allmänna fredens försvarare, men är troligen yngre än
häradets (jfr. Burman, Kritisk afhandling om provinslagarne, i Yitt
Ak. Handl. D. 6, s. 255). Enkannerligen var konungen målsman i
brott mot de sednare så kallade kungliga frederna, hvilka voro freder
sensu eminenti, såsom hos oss tings-, hem-, qvinno- och kyrkofred.
Brott mot dessa var egentligen hvad lagen kallar brutet edsöre, och
gjorde förbrytaren fridlos i allmänhet eller öfver hela riket.
" Öst-G. Lag. Dr. B. 3. FI. Jfr. West-G. L. Ting M. B. 12. FI.
" Bondäsun skal Laghmadher varä, thy skulu äller Bänder valdä med
Guds miskund. West-G. Lag. Ting M. B. I. FI.
M De äldsta bibehållna embetstitlar hos oss äro lagman, häradshöfding,
ända till tolfman, sexman, fjerdingsmany af hvilka de tre sednare
ha afseende på sjelfva häradernas olika indelning. Alla äro urgamla
och af rent republikanskt ursprung.
" När konungen red Eriksgata, gafs och togs sådan gisslan vid hvarje
landskaps gräns. Då k. Ragvald Knaphöfde kom till
Westgötha-landsting utan denna ceremoni, slogo Westgötharne ihjäl honom,
»fore tha savirdhing (sidvördnad) han gjörde allum Westgöthom.»
Konungalängd vid West-G. L.
8B Derföre kunde ännu i ll:te seklet en utländning så dömma om den
Nordiska författningen, som vore den, utom i kriget, rent
demokratisk. Domi pares esse gaudent, in proelium euntes omnes
obedien-tiam præbent Begi. Adamus Bremensis de Situ Daniæ. — Det
har alltid varit Svenske konungars sed, säger Olof Skötkonung sjelf
till folket efter lagman Thorgnys skarpa tal på tinget, — »att de
låtit bönderna råda med sig». — Sturles. Del. I, s. 485.
" Vi, som äro så goda som du, erkänna dig för vår herre och
konung, med vilkor, att du aktar våra fri- och rättigheter; i annat fall
ingalunda. Så lydde do gamla Arragoniska ständernas hyllningsed.
I samma mening hyllades konungar i Norden.
68 De Westgothiska, Saliska, Burgundiska, Ripuariska, Allemaniska,
Bäjerska, Longobardiska, Frisiska, Saxiska, Thüringska lagarne. A.
Georgisch Corpus Juris Germanici antiqui. Holæ 1783, 4:o.
59 Såsom i Westphalen. Mösers Osnabr. Gesch. I, 243.
00 Jfr. v. Sa vigny 1. c. C. 4. Ueber Germanische
Gerichts-Yerfas-sung; och C. F. Eichhorn 1. c. Th. I, s. 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
