Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia - Bevis och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•173
annat ställe i verlden. Frans II:s, Carl XI:s, Henric III» — eller i
stället för alla Catharinas de Medicis; — hvilka regeringar! Det
finnes många enskilda drag ur dessa tider, värda det Parisiska
bröllop-pets minne.
Fr. Schlegel, Ueber die Neuere Geschichte.
"J Hvad som först skiljde conformister och non-conformister, den
biskopliga kyrkans anhängare och puritanerna, var ej engång den
biskopliga hierarkien, som desse sedermera så afskydde, men ej i
början ännu vågade angripa. Det var biskopsskruden mer än
värdigheten, mössan, stafven etc. och presternas messhakar. Det var
angående dessa ting, som den Skottska kyrkan i en allmän
remon-stration sade: »Hvad har Christus att göra med Belial, mörkret med
ljuset.» — Vidare voro alla symboliska bruk i gudstjensten ett mål
för puritanernas högsta afsky, korstecknet i döpelsen, ringen i
giftermålet, knäböjandet vid sakramentets anammelse, bugningen vid
namnet Jesus. Då i parlamentet år 1571 några puritanska
ledamöter gjorde en motion angående afskaffandet af dessa bruk, och
hofmännen invände, att det tillkom drottningen såsom kyrkans
öfverhufvud att bestämma kyrkoceremonierna, yttrade en medlem af
underhuset sig vara på det högsta skandaliserad att man kunde med
så mycken lättsinnighet behandla missbruk af så grof art, isynnerhet
knäböjningen och korstecknet, frågor som angå saligheten, och mot
hvilka kronor, kungadömen, ja, hela verldens herrskap blott vore ett
lappri. Hume Hist. of Engl. — Vid sådana saker fästade sig i
början en partiskilnad, som sedan skulle ha så vigtiga följder för staten.
"* Då sådana uttryck väckte för mycken ovilja, plägade han äfven göra
skilnad emellan en konung in abstracto och en konung in concreto.
En abstrakt kung vore oinskränkt, en konkret kung bunden vid
landets lagar. King James"s Works cit. af Hume 1. c. Jakob var
en abstrakt kung.
154 Gentlemen, sade han till de förnäma, i London ären J lika skepp i
öppna sjön, som se ut som ingenting. Å landet på edra gods ären
J lika skepp i en flod, som se ut som stora ting. Hume 1. c.
,3S »Samuel (sade Knox till Maria) fruktade oj att slå Agag, de
Amale-kiters feta konung, hvilken Saul hade frälsat; ej heller sparade Elias
Jesebels (så brukade Knox offentligen kalla Maria sjelf) falska profe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
