Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia - Bevis och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•174
ter och Baals prester, ehuru konung Achab var närvarande. Phineas
var ingen embetsmän, dock fruktade han ej att slå Cosbi och Zimri
i sjelfva hordomssynden. Och så må Eders Nåd se, att andra än
höga embetsmän må lagligen utkräfva straff å sådana brott, som i
Guds lag äro fördömda.» H ume 1. c. ad an. 1561. — Det var
samma grundsatser, att hvarje andligen för dödlig ansedd synd af de
utvalda Guds redskap utan vidare omständigheter kunde verldsligen
straffas, som hade legat till grund för Hussit-krigens grymheter i
Tyskland. Huru olika Luthers lära: »med våld och storm skolen J
det icke uträtta.» — — »Makten skall ingen bryta utan den henne
insatt hafver.» — Det minst kända och likväl skönaste draget i
Luthers karakter var denna stora, mäktiga, brinnande andes lifliga,
högsta afsky för allt våld som sådant, och isynnerhet i hans egen sak.
1,6 Jacob Arminius eller Herrman, född 1560. Theol. Prof. i Lcjden,
† 1609. Hans mildare lära om nådevalet fördömdes på synoden i
Dordrecht 1618—19. Från den tiden voro Arminianerna i
reformerta kyrkan separatister. De utmärkte sig genom tolerans.
Allt detta är satser, som Advocaten Prynne framställde i sin bok
Histrio-mastix, hvari han i allmänhet med största bitterhet angrep
den höga kyrkan. Han hade ett stort anseende bland puritanerna,
men blef dömd att stå på skampålen och mista öronen i London
1633. Detta barbariska straff kunde blott förvärra det andra
partiets sak. Hume 1. c.
138 Biskop i London, sedan ärkebiskop i Canterbury, halshuggen 1645.
,311 Hume 1. c. Parlamentet förbjöd sedan all förlustelse på söndagen,
och lät genom bödeln bränna konungens förordning derom. Jul
förvandlades ifrån en glädjefest till bot och fasta. Att äta vissa förr
brukliga julrätter, var äfven i puritanernas ögon ett högst syndigt
bruk, och blef ett partikännetecken. En sträng förordning mot
majstänger utkom. De kallas en hednisk flärd.
140 Hume 1. c. ad an. 1629.
141 Det var en vanlig politik af det presbyterianska presterskapet under
perioden af deras oinskränkta välde, att tillsätta huspredikanter, hvilka
tillika voro spioner på sitt herrskap, och gåfvo underrättelse om allt
hvad inom familjen föreföll. I samma afsigt användes tjenstefolket
af presterna. Det var i anledning af denna presterliga despotism,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
