Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Andra föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Trivium och Quadrivium. Den första, innefattande
grammatik, rhetorik och dialektik, var egentligen en
grammatisk kurs med skrif- och talöfningar, och ansågs som
förberedande; den andra skulle vara mera både
vetenskaplig och praktisk, den innefattade arithmetik,
geometri, astronomi och musik. Af alla dessa var det endast
den första och den sista, som kommo till något slags
praktisk användning. Musiken var öfning i kyrkosången,
som fordrades af presten. Arithmetiken drefvo de
an-delige nödtorftigt till beräknande af sina inkomster — de
voro de första, som beräknade dem — och för
kyrkakalenderns skull, på hvilken de måste ha reda. Hvad
som gick öfver detta husbehof förlorade sig genast i
drömmar, t. ex. om numrornas mystiska betydelse; hvarföre ock
en Engelsk biskop Aldhelm i 7:de seklet säger, att
arithmetiken är en vetenskap, som går öfver allt menskligt
förnuft. Och man kan häraf dömma till astronomiens
och geometriens beskaffenhet på samma tid. Mycket
besvär hade man att utmärka större tal med det Romerska
alfabetet. Den Engelska kyrkofadren Beda i 8:de seklet
berättar, att man brukade vissa åtbörder och tecken att
utmärka vissa större tal. Så var tecknet på talet 400,000
att man knäppte ihop båda händerna, liksom till att
utmärka att man ej kunde komma vidare. Gerbert, en
Fransysk abbot i slutet af 10:de seklet, som slutade med
att bli påfve, var den förste som hos Morerna i Spanien
inhemtade bättre mathematiska kunskaper, än de denna
tiden öfliga, och ifrån dem äfven införde de nu brukliga
Arabiska si/[rorna.
Om klosterskolorna gjorde sig isynnerhet
Benediktiner-Orden förtjent, stiftad af den helige Benedictus († 543).
Första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
