Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Femte föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•219
fakulteten valde rektor universitetets korporation. Deraf
den tumultuariska, oroliga anda, som ifrån början
vidlåda-de dessa slags litterära fristater. Så må nemligen dessa
första organisationer af det lärda ståndet med skäl kallas. Dertill
bidrogo många omständigheter. Universiteterna hade
uppkommit under den andeliga och verldsliga maktens strider och
på gränsorna af bägge. De gynnades af bägge, ty bägge
sökte i det nya lärda ståndet bundsförvandter. Påfvarne
gjorde väl under hela Medeltiden anspråk på suprematien
öfver universiteterna. Men de hade i dem oroliga undersåtare,
och den verldsliga makten måste erfara detsamma, ehuru
den gynnade dem och i dessa tider stiftelsen af
universitet var tillräckligt att höja en stad till betydenhet. Yi
sade, att äfven den verldsliga makten i dem hade oroliga
undersåtare. Det var naturligt; de första
universitetslärare lönades alldeles icke af staten. De lefde på sin
förtjenst, på sitt rykte, på sina lärjungar. Detta satte
dem i en sjelfständig, ofta rebellisk ställning till både
kyrkan och staten. Skedde någonting som var dem
misshagligt, inskränktes deras rättigheter, deras jurisdiktion,
deras lärofrihet, kommo de i krakel med borgerskapet i
städerna, så hade universitetet sitt interdikt, liksom kyrkan.
Det inställde alla föreläsningar, all undervisning; ofta drogo
lärarne ut ur staden en corps med de studerande nationerna,
och merendels måste öfverheten foga sig efter dessa lärda
fribytares fordringar. Den försigtiga kyrkan såg äfven
bär längre, än de verldsliga öfverheterna, och begynte
använda ett bepröfvadt medel emot detta onda. Hon
begynte först löna de theologiska lärarne, af ålder i
skolorna uppehållna genom prebenden. Prebendena i de
theologiska fakulteterna äro den första akademiska
lönings-stat. Småningom följde staten .efter och besoldade lärarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
