- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
220

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Femte föreläsningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•220

äfven i de verldsliga fakulteterna, och så blefvo
universitets-korporationerna för sin subsistens afhängiga af stat
och kyrka, och gjordes för bägge oskadliga.

Man kan ej säga, att nyttan af
universitets-inrättnin-garne under de bägge följande seklerna, det 13:de och 14:de,
under hvilka de utspridde sig öfver hela Europa, svarade
emot de förhoppningar, som de nya lifs-symptomer i
vetenskap och litteratur, hvarunder de stiftades, skulle berättiga
att hysa. En gång färdiga såsom lärda skrå-anstalter,
förhärda de sig i dessa former, och emellan de få framsteg,
som inom dem skedde, utmärka de sig genom hopandet
och ökandet af en allt mera ofruktbar lärdom. På böcker
var den allrastörsta brist. Undervisningens utgång ur
klostren, som hade de enda, ehuru fattiga bibliotheker,
gjorde tillgången på böcker vid universiteterna ännu mer
kännbar. Universitets-bibliotheker stiftades väl (det
första i Paris 1271), men mest bestående af theologiska
arbeten. Man var inskränkt till lärarens muntliga
föredrag, och snart upphörde lärarne sjelfva att rådfråga
de ännu sparsamma källorna för deras kunskaper. Så
kallade summor eller skrifna kompendier i den tidens
förnämsta vetenskaper uppstodo, som lärarne inskränkte sig
att förklara. En sådan summa författade i skolastiska
filosofien Abelards lärjunge Petrus Lombardus; sådana
summor eller kompendier uppkommo för jurisprudens,
medicin och theologi, och kommo till en oerhörd auktoritet.
Det var ej tillåtet att gå ifrån de der faststälda meningar.
Man förband sig äfven edeligen dertill. Hela
undervisningsväsendet förföll i det odrägligaste skrå-tvång, och det
lärda barbariet var värre i det 14:de århundradet, än före
universiteternas uppkomst i det 12:te. Det återstod
endast att med nya, onyttiga spetsfundigheter röra sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free