Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Sjunde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•233
på gränsoma emellan den andeliga och verldsliga makten
och under bägges redan utbrustna strid. Deras inre
historia visar en ständig konflikt emellan de andliga och
verldsliga vetenskaperna. De förra, representerade af
kyrkan, hade väl i allmänhet öfvertaget; hvarföre
universiteterna ock under hela Medeltiden hufvudsakligen
ansågos för kyrkliga anstalter, och före reformationen intet
enda finnes stiftadt utan påfligt privilegium. Men
afhän-gigheten i detta afseende var större och mindre. Redan
deras första uppkomst var af kyrkan oafhängig. De
uppstodo såsom fria föreningar emellan lärare och lärjungar
hufvudsakligen för vetenskaper, som lågo utom den
kyrkliga lärdomens gebit. Den verldsliga lagfarenheten, på
Romerska rätten grundad, var en sådan. Medicinen var en
sådan. Sjelfva den skolastiska filosofien, med den föga
kände Aristoteles till norm, var i sin uppkomst en sådan,
och kyrkan opponerade sig deremot. Med
sammanflytt-ningen af läroämnena, från 13:de århundradets början;
med uppkomsten af fakulteterna, och derigenom
universitetets egentliga framträdande såsom allmän läroanstalt
— studium generale — med theologiska fakulteten i
spetsen, försäkrades åt det lärda, snart fullkomnade
skråväsendet subordinationen under kyrkan; ja, hvad hon
först hade fruktat, nemligen den skolastiska filosofien, blef
i theologiens tjenst förnämsta medlet att underlägga henne
all universitets-lärdom. Skolastiken, med sina fåfänga
sub-tiliteter, blef ej blott theologiens förnämsta organ; snart
regerade den äfven juridiken och bemäktigade sig
medicinen. Följden blef en onyttig, innehållslös lärdom och
studiernas förfall. Detta förfall, detta lärda barbari hafva
universiteterna ej förmått tillbakahåMa; de blefvo tvertom
dess förnämsta fästen och bålverk. Skolans historia in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
