Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Sjunde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•234
stämmer häri med universitetets, ty de bero af hvarandra.
Universiteternas första flor var äfven skolornas. Det var
öfverallt den gamla skolan, som utvidgade sig och
lif-vades genom nya läroämnen. Universiteterna uppstodo
först såsom högre specialskolor på den gamla skolgrunden.
Med deras fullständiga utbildning och snart derpå följande
förfall, förföllo äfven skolorna. Men äfven här måste
kyrkan vara på sin vakt emot åtskilliga nya lifs-symptomer.
En folkundervisning begynte tända sig, oafhängig af
kyrkan, och var reformationens första förebud. Man
finner den först ibland Valdenserna i södra Frankrike redan
i 12:te århundradet. Den var en rörelse inom tredje
ståndet, oberoende af de lärda. Petrus Valdus, borgare i
Lyon omkring 1 1 70, lät öfversatta åt sig bibeln på
modersmålet. Den lades af hans efterföljare till grund för
undervisningen inom församlingen. Man predikade öfver den på
modersmålet; man ville återföra den första christna kyrkans
enkelhet; man ifrade emot presterskapets laster och
förtryck. Det var mot dessa läror hos Valdenser och
Al-bigenser, som påfven Innocentius III lät predika det grymma
korståget 1209, som Dominikaner-orden 1216 stiftades,
och inqvisitionen 1229 af Gregorius IX inrättades och
lemnades i denna ordens händer. Sedan blefvo
Dominikaner och de kort efter, 1223, stiftade Franciskanerna —
ofta sinsemellan oeniga, dock i det hela verkande för
samma mål — hierarkiens egentliga milis, som på alla
sidor bevakade dess gränsor. Tillsammans kallades de
tiggare-munkar, för deras löfte om fullkomligt armod;
äfven predikarebröder, ty sedan predikan och undervisning
på modersmålet blifvit för hierarkien farliga, bemäktigade
de sig i kyrkans intresse bäggedera. De ha först i
kyrkan, eller kyrkan har först genom dem infört prediknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
