Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Nionde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•250
sitets-vetenskap och först genom inflytandet af den
klassiska litteraturen skulle fördrifvas.
Det var således ej ifrån universiteterna, som den
återväckta klassiska litteraturen utbredde sig. Det var
ifrån Italiens första stora skriftställare. Det var ifrån
Italiens furstar och herrar, ifrån hofven, ifrån familjer,
sådana som Mediceerna, Yisconti, Este, Gonzaga. Vi ha
redan i början af dessa föreläsningar fästat
uppmärksamheten derpå, att sådana studier, som det vanliga
läroverket ej i sig upptog, förkofrade sig i egna litterära
anstalter eller fritt bildade lärda och vittra samfund. Sådant
var fallet redan denna tid i Italien med de nya
läroämnena, som de klassiska studierna framkallade. Det var
den furstlige köpmannen Cosmo di Medici i Florens,
som der stiftade en Platonisk akademi, hvars frikostiga
gynnare och beskyddare äfven hans sonson Lorenzo di
Medici var.
En dylik akademi för samma syftemål stiftade
kardinalen Bessarion, sjelf född Grek, i Rom. En
akademi för den klassiska vitterheten stiftades dessutom i
Rom, förföljdes af påfven Paul II, men uppblomstrade
åter efter honom; en annan sådan i Neapel, och efter
boktryckerikonstens uppfinning en särskild akademi i
Venedig af den store boktryckaren Aldus Manutius, hvars
föremål var att utgifva korrekta editioner af de klassiska
auktorerna. Denna nya litterära anda, som ej utgick från
universiteterna, sträckte sig likväl äfven slutligen till dem,
isynnerhet till de nya universiteterna, som Italienska
Mecenater och furstar denna tid ånyo stiftade. För
universiteterna i Frankrike och England blefvo de klassiska
studierna länge främmande och ansågos af dem med ogunst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
