Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Nionde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•251
tills de slutligen äfven eröfrade den skolastiska lärdomens
sista fästningar.
Det är det 14:de seklet, som sist sysselsatt oss.
Det visar oss redan reformationens förebud, hvilka vi
snart närmare vilja betrakta. Den bereddes i det 14:de
och 15:de, och bröt ut i det 16:de seklet. I det
mellersta af dessa århundraden, midt i det 15:de, infaller
upptäckten af boktryckerikonsten, åt hvilken vi nu vilja egna
en egen betraktelse.
Liksom fallet varit med alla stora uppfinningar, har
man äfven velat föra boktryckerikonstens anor upp i
ålderdomen. Yisst är, att man tidigt finner den hos
Chi-neserna, liksom äfven kännedomen af kompassen och
krutet. Chineserna trycka än i dag sina böcker så som de
gjort för 1000 år tillbaka, det vill säga, ej med rörliga
stilar, utan hela boken utskuren i trädtaflor, sida för sida,
— ett slags stereotypiskt trädtryck. Äfven hos Greker
och Romare förekommer en skrift i träd, sten, metall;
men man finner ej att de nyttjat den till tryck. Ett
undantag finnes likväl i deras signet-ringar. Man synes ha
nyttjat dem äfven till aftryck. Quintilianus omtalar,
att man i hans tid lärde barn skrifva på det sätt, att
bokstäfverna voro utskurna i tunna metallplåtar. Barnet
förde grifFeln eller penseln i öppningarne, och lärde sig
så formera bokstäfverna. Man finner äfven, att Romarne
särskildt utskurit former af hvarje bokstaf och lemnat
barnen att dermed leka, för att de skulle lära sig
alfabetet. Härpå har möjligen ett märkvärdigt ställe hos
Cicero i hans de Legibus afseende. Han argumenterar mot
Epikureernas lära, att verlden vore uppkommen af
atomer, hvilkas sammanträffande och sammanhang skulle
bildat hela naturen. Det är lika orimligt, säger han, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
