- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
252

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Nionde föreläsningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•252

om någon toge våra 21 bokstäfver, formade i guld eller
någon annan metall, kastade dem om hvarandra, och att
ett poem deraf uppstode.

Vi ha nämnt de i metallbleck utskurna eller
genomskurna bokstäfverna. Man hör omtalas, att Romerska
kejsare nyttjade sådana plåtar med deras i dem
genomskurna namn, för att ge sin underskrift. De foro med
en i färg doppad pensel öfver plåten, och namnet
qvar-blef på det underliggande dokumentet. Det var för
be-qvämlighets skull. — Den store Östgöta-konungen
Theo-dorik, som beherrskade Italien, kunde ej skrifva. Han
skref sitt namn, såsom de Romerska barnen lärde skrifva,
med att föra penseln eller griffeln i öppningarne af en
metallplåt. Andra barbariska eröfrare ha ej gjort sig så
mycket besvär. Det förtäljes om den store Mongoliske
eröfraren Dschingis-Khan, att, då man bad honom om en
underskrift, han doppade handen i en röd färg och slog
den på dokumentet. Det gällde för hans underskrift i
hela verlden. Medeltidens herrar och furstar voro länge
ej skrifkunniga. Deras kansler skref deras namn.
Fursten gjorde en krumelur i ändan. Dermed var allt
riktigt. Carl den store underskref ej annorlunda. Andra
gjorde ett kors eller bomärke, såsom våra bönder.

Alla de gamles böcker voro skrifna på pergament
eller papyrus, hvilken sednare man fick från Egypten.
De spriddes blott i afskrifter, som rullades tillhopa. De
gamles böcker voro rullar; deraf namnet volumer (rullar),
hvilket vi ännu bruka för böcker. Likväl hade de gamle
redan stora bibliotheker. Afskrifvare, merendels studerade
slafvar, utgjorde en talrik klass. Det fanns äfven ett
slags bokhandel. Under Medeltidens första period voro
munkarne både de första bokskrifvare och afskrifvare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free