Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Trettonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•290
hans högt älskade vän Alexius blef vid hans sida
ihjälslagen af åskan. I sitt 24:de år inträdde han i ett
kloster i Erfurt, tillhörigt Augustiner-orden. Denna var
också en af dessa så kallade Tiggare-ordnar, hvilkas
medlemmar gjorde löfte om en fullkomlig fattigdom; men
den var hvarken så ansedd eller så mäktig, som de tre
andra, Dominikaner, Franciskaner och Carmeliter. Sitt
namn hade denna orden af den helige Augustinus, den
store kyrkofadren i 4:de seklet, ehuru den ej af honom
var stiftad. — Detta Luthers steg misshagade på det högsta
hans fader, som deröfver gjorde honom skarpa
föreställningar. Men det en gång gjorda steget stod ej att hjelpa.
I klostret behandlades den unge Luther ganska strängt
och nyttjades till den lägsta och trägnaste tjensten.
Småningom fick han mera tid att använda för sig sjelf och
sina studier. På universitets-bibliotheket i Erfurt
upptäckte han till sin glädje en fullständig bibel, och blef en
flitig bibelläsare. Dernäst studerade han ifrigt Augustini
skrifter, som af ålder i kyrkan varit en näring för djupa,
enthusiastiska sinnen. Han ådrog sig sin superiors
uppmärksamhet. Denne var en Saxisk adelsman Johan von
Staupitz, en af föreståndarne för Augustiner-orden i
Tyskland. Han uppmuntrade den unge Luther under de
anfall af djup melancholi, för hvilka denne var utsatt, —
ögonblick, då han betogs af en obeskriflig ångest och
förtviflade om sig sjelf och sin salighet.
Ar 1502 hade kurfursten Fredrik den vise i Saxen
instiftat det nya universitetet i Wittenberg med Staupitz’s
tillhjelp och råd. Denne blef sjelf der lärare i theologien,
och kallade Luther år 1508 dit att blifva philosophiae
professor, men föredraget af skolastiken smakade ej Luther.
Han blef baccalaureus i den bibliska theologien, såsom det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
