Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Femtonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
christliga religionen (Institutio religionis christianæ), som
af parlamentet dömdes att af bödeln uppbrännas. Calvin
begaf sig till Italien och fann der för någon tid en fristad
hos konung Ludvig XII:s af Frankrike dotter Renata,
gemål till hertigen af Ferrara. Han skall ha omvändt henne
till sin lära. Ånyo måste han genom flykten rädda sig
undan förföljelser, besökte än en gång med fara Paris,
och stannade sedermera någon tid i Genève, der han
lyckades att förvärfva sig ett stort inflytande; men råkade i
nya stridigheter, som drefvo honom till Strassburg. Här
gjorde han en närmare bekantskap med de Tyska
reformatorernas skrifter och skref en bok om nattvarden,
hvari han sökte gå en medelväg emellan Luther och
Zwingli; men efter några år omfattade han den sednares
mening. Återkallad till Genève 1541, der han sedermera
till sin död förblef, utbildade han både sin lära och sin
kyrkoförfattning och beherrskade genom dennas införande
den lilla republiken. Högsta makten utöfvades der i sjelfva
verket genom ett af Calvin inrättadt consistorium, till
hälften bestående af andeliga, till hälften af verldsliga
ledamöter. Här framträder redan den väsendtliga skilnaden
emellan Calvins reformerta och Luthers kyrkoförfattning.
Den sednare lemnade den egentliga kyrkostyrelsen qvar i
de andeliges händer och bibehöll biskops-embetet. Calvin
införde i den lekmän, de så kallade församlingens äldste
(presbyteri). Det var denna republikanska form, som
utmärkte den presbyterianska kyrkan, hvilken sedermera
ytterligare utvecklade sig hos presbyterianerna i Skotland,
och blef ännu strängare hos det ytterliga partiet ibland
desse, de så kallade puritanerna, — det
republikanskt-religiösa parti, som gjorde den både politiska och
reli-E. G. Geijeri Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 1 Band. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
