Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Femtonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•320
skåpens organ, att tanken skall i de högsta ämnen fatta
rätt och klart. Men denna rening är praktisk, är en
frukt af lefverne lika mycket som af insigt och lära.
Deraf har religionen sitt namn: den är det bindande i
alla odlingens högsta elementer; den är den innerligaste
förening af theori och praxis. Bägge gå ej i historien
med jemna steg, men deras sammanhang och beroende af
hvarandra är aldrig upphäfvet och är den verkliga
my-stèren i menniskans moraliskt-religiösa natur.
Den tredje reformatorn skulle fullfölja hvad Zwingli
begynt, och blifva den reformerta kyrkans lagstiftare.
Också var han företrädesvis begåfvad med ett skarpt,
genomträngande förstånd. Han var en man utan
inbillningskraft, ej öfverflödigt begåfvad med hjerta. I lärdom var
han både Zwingli och Luther öfverlägsen. Jean
Chau-v i n — så var hans egentliga namn; i sina Latinska
skrifter kallade han sig Calvinus och har bibehållit detta
namn — var född i staden Noyon i landskapet Picardie
i Frankrike den 10 Julii 1509. Hans far var
tunnbindare, men ämnade sin son till det andeliga ståndet, och
denne fann i en abbot i Noyon en gynnare, som skaffade
honom rikligt understöd att idka studier. Han fortsatte
dessa i Paris och åtnjöt derunder inkomsterna af ett
pastorat, utan att vara prest. Han slog sig likväl i början
ej på theologien, utan på juridiken och blef äfven en
utmärkt jurist. Sednare vände han sig åter till den förra,
och måste 1533 lemna Paris, emedan det blifvit bekant
att han var de nya religionslärorna tillgifven. Han fann
en tillflykt hos konung Frans I:s syster, drottning
Margaretha af Navarra, och återkom 1534 till Paris, men
måste åter fly, sedan han utgifvit sin Undervisning i den
christliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
