Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Femtonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•324
hvaraf Gud från början predestinerat vissa till salighet
och andra till osalighet. Äfven Luther omfattade och
försvarade detta lärobegrepp, ehuru han slutligen mildrade
det. Den strid han deröfver förde med Erasmus hör ej
till hans lyckliga, och märkligt är, att en af de
djerfvaste frihetshjeltar, som historien inom det andeliga gebitet
känner, har debuterat med att förneka den menskliga
friheten. Så vet snillet ofta minst af hvad det sjelft eger.
— Egentligen gick det ut på en ordstrid i ett dunkelt
ämne. Hvem kan sätta en gräns för den gudomliga
verksamheten i nådens rike? Men lika sannt är, att Gud ej i
christendomen kunnat uppenbara sig såsom sjelf lärare
och försonare, utan förutsättning af menniskans fria
förmåga att tillegna sig denna försoning. Vi ha nämnt, att
både Luther och hans kyrka slutligen gingo ifrån
prede-stinations-läran. Med så mycket större ifver omfattades
den af den dystre Calvin. Den utgör en hufvuddogm i
hans lära, men har äfven ibland de reformerta aldrig
varit allmänneligen antagen, och allt mer förlorat sitt välde.
Samtidig med Erasmus, i sträfvande honom lik, men
till karakteren högst olik, ty han var lika uppbrusande
och häftig som den andre försigtig, var den Tyske
riddaren Ulrich von Hutten, — på en gång krigare,
klassisk litteratör, politisk partigängare och en utmärkt
författare på modersmålet. Han var Luthers anhängare
och vän. Det litterära hufvudanfallet på denna tid emot
Tiggarmunkarnes okunnighet har utgått från honom, ty
han är hufvudförfattaren i det satiriska arbetet Epistolæ
virorum obscurorum, som med satirens skarpaste gissel
förföljer förderfvet och okunnigheten ibland den tidens
ande-lige. Ulrich von Hutten dog efter en orolig lefnad 1523.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
