Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Sextonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•326
af Europa och af dess försvagande i den andra delen.
Denna verkan blef derföre ej blott inskränkt till det
protestantiska Europa, den sträckte sig äfven till det
kathol-ska, som, medan det ifrån sig uteslöt eller undertryckte
den religiösa protesten, likafullt upptog och fullföljde mer
och mindre den politiska protesten emot hierarkien. Deri
hade Frankrike föregått alla stater med exempel. Det
var Frankrikes konung, som, stödd på tredje ståndet,
först afgaf den verldsliga maktens sjelfständighets-förklaring
emot hierarkien. Frankrike är den politiska
protestantismens hufvudland och har fortfarit att vara det intill våra
dagar. Frankrike emotsatte sig först med lycka
hierarkiens anspråk; Frankrike föranledde den stora schismen i
påfvedömet, som redan bröt hierarkien; Frankrike
understödde efter reformationens utbrott politiskt protestanterna,
medan det förföljde dem inom sitt eget sköte. Frans I,
Henrik II voro redan de Tyska protestanternas allierade.
En Romersk kardinal (Richelieu), i spetsen för
Frankrikes regering, var Gustaf Adolfs och Christinas
mäktigaste bundsförvandt under det 30-åriga kriget. Ludvig
XIV, som tillintetgjorde den religiösa protestantismen i
Frankrike genom upphäfvande af det Nantesiska ediktet,
befästade för alla tider den politiska protestantismen
derstädes; befästade år 1682 för alla tider Gallikanska
kyrkans redan af Carl VII år 1438 genom den så kallade
Pragmatiska Sanctionen grundlagda friheter. Dessa
friheter stadgades i fyra propositioner, som Ludvig XIV år
1681 lät det af honom sammankallade Fransyska
klere-ciet stadfästa, nemligen: att åt påfven, såsom Christi
ståthållare, väl af Gud makt är uppdragen i andeliga, men
ej i verldsliga saker; att äfven påfvens andeliga makt ej
är oinskränkt, utan bunden af kyrkans lagar och kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
