Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Sextonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•327
mötens beslut; att således ett påfvens utslag ej är
oförbätterligt, utan fordrar för sin giltighet kyrkans samtycke.
Allt sedan står Fransyska kronan emellan påfven och det
Franska klereciet, som först i sednaste dagar och efter
revolutionen begynt bekänna sig till ultramontanska
grundsatser emot sin regering och derigenom i det nyare
Frankrike grundlägga en opposition af egen art. Den har
hittills mest visat sig i klereciets och universitetemas i
Frankrike strid angående den allmänna undervisningen.
Men det är en strid, som troligen kommer att vidga sig
och ha inflytande på staten i det hela.
Sjelfva Spanien, till utseendet så aflägset från all
reformationens inflytelse, — det undertryckte med yttersta
hårdhet de reformatoriska rörelser, som äfven sträckte
sig bortom Pyreneerna, — begagnade sig, ehuru på ett
eget sätt, af den förstärkning, som
reformations-tidehvarfvet gaf åt konungamakten. Den beröfvade hierarkien dess
egna vapen och använde dem efter sitt sinne. Den
Spanska inqvisitionen var af hierarkien lånad, men med
detsamma tagen ur dess hand. Den blef i Spanien en egen
rojalistisk, man kan nästan säga Spanskt-nationell
institution, som rörde sig och verkade temligen oafhängigt af
den heliga stolen. I Spanien har den varit despotismens
förnämsta medel. Inqvisition och Jesuiter, hvilka Spanien
också födde, ha i Italien såsom i Spanien undertryckt alla
reformatoriska rörelser i religiöst afseende. Den politiska
protestantismen mot hierarkien, som också var
reformationens åtminstone indirekta verkan, ha de ej kunnat
undertrycka. Derföre hafva i dessa länder alla de
reformatoriska rörelser, som i sednaste tider äfven sträckt sig
till dem, hittills åtminstone ej visat sig såsom religiösa,
utan såsom politiskt-revolutionära, efter Frankrikes före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
