Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tal vid jubelfesten till den store Gustaf Adolfs minne den 6 November 1832 i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-101
Din olycka kan du från dig drifva,
Med ro i Sverige bygga.
Älska och åra ditt faders land
Och var det gagnelig uti ditt stånd,
Hjelp till det väl beskydda!
Dertill lät dig ock ej förfärat
Som berget skall du tröstfull vara,
Som det emot hafsens böljor.
När ovänner än undsäga och hota,
Med frimodighet skall du mota
Som klippan ej vågen följer". — —
Det är ej vitterlek och diktkonst, som här talar; det är
en tanke, som födt stora gerningar.
Ett högt begrepp om fäderneslandet hade Gustaf
intryckt hos alla sina söner. Det anade honom ej, att en
ny unions alla faror skulle från ett annat håll upplifvas,
genom den lika olycksfulla som ovisa föreningen af
Sveriges och Polens kronor, och den falska ärelystnaden hos
hans i lifstiden mest älskade son, denne sedermera så
brottslige Johan, om hvilken det heter: »att han i
åthäf-vor och anseende låddes vara storsint, fast hans hjerta
var räddhågadt»Men hvar önskade vi hellre se denna
tid återspeglad än i Gustaf Adolfs egen milda och stora
sjal? »Konung Johan — skrifver han — regerade i
förstone väl, så att deraf ännu i dag förorsakas, att
ständerna på herredagar omtala konung Gustafs sista och
konung Johans första regeringstid såsom lyckosamma
tider. Men när allt gick efter konungens sinne och
medgången honom högst på hjulet satt hade, var det likasom
han svindlat, att han icke den förra ordning i regementet
behålla kunde, der dock allt regemente behålles genom de
medel, hvarigenom det undfångit är. Han begynte vika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
