Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tal vid jubelfesten till den store Gustaf Adolfs minne den 6 November 1832 i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-103
derflig för många och äfven för sig sjelf. I sednare åren
liknade han ett åskslaget träd. Men blixten hade kommit
inifrån.
Och nu — om vi vände blicken tillbaka — under
huru många stormar grundade ej Gustaf Vasa sitt
odödliga verk, det skönaste exempel på hvad mensklig
ståndaktighet förmår! För huru många faror var det ej utsatt
under hans söner! Erik, genom misstankar jagad i raseri,
störtad från thronen i fängelset, derifrån i en förtidig graf:
Johan, som af Vasa-karakteren blott ärft häftigheten och
ärelusten; för öfrigt lärd, grubblande i hela sin tid på
den bästa religion, liksom sökte han den, som kunde
förlåta ett brodermord; lemnande Jesuiter att lugna sitt
samvete genom fastor"; kastande riket genom tvistigheter om
en mässebok i yttersta förvirring, och emellertid famlande
efter tvänne kronor; under det ett verksamt parti bland
de store, som aldrig försonat sig med arfriket, söker
hem-ligen undergräfva thronen, för att under en ny union
sjelfve herrska: slutligen räddning genom Carl, men huru
dyrköpt! och i hvilket tillstånd lemnade han riket?
ut-blottadt, blödande efter borgerliga krig, midt i lågorna
af krig med alla grannar: — betraktar man allt detta och
de tider som nu följde, hvad lärer man? — Att den som
ej förtviflar har rätt att hoppas allt; att den politiska
räknekonsten är falsk, så länge den ej förstår behandla
oändliga storheter, och att. den moraliska kraften är en sådan
storhet. Armod och nöd och inre och yttre oro och ett
hårdt land och en ringa folkmängd: allt detta betyder väl
mycket i maktens eller olyckans vågskål, men ej allt, och
stundom litet. Att ega någonting som man älskar högre
än lifvet, att veta någonting som man fruktar högre än
döden, betyder mer; och ett folk med ett sådant sinne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>