Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tal vid jubelfesten till den store Gustaf Adolfs minne den 6 November 1832 i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-109
Gustaf Adolf sjelf, då han talar om Upsala möte, som
befästade reformationen i Sverige. Konungen — säger
han — och dess rådgifvare Jesuiterna, »de der allt
subtilt, som intet doger, påhitta», uppfunno emot detta möte
åtskilliga inkast och invändningar, såsom förkränkte det
majestätets rätt, »emedan ett arfrike hade inga privilegier».
Carl afslog, i sin faders fotspår, anfallen på rikets både
andeliga och verldsliga friheter. Konungason, gjorde han
det likväl som populär diktator. Om han i denna strid
fann kronan, hvem kan förtänka honom det? Väl kan
sägas äfven om denna krona: den låg på jorden och han
tog upp den. Att den ej varit Carls högsta syftemål,
visar bäst hans testamente, der han i fråga om sin son,
sitt käraste i verlden, dock åter öfverlemnar thronföljden
åt ständernas val; hvarföre äfven Gustaf Adolf kallar
sig utvald konung. Besynnerligt nog är det just de i
alla dessa rörelser verksamma aristokraterna, som emot
Carl oupphörligt föra konunga-eden och rikets gamla
friheter på läpparna, under det de i sjelfva verket voro
eller syntes förbundna med den, som nu på Polens thron
hette Sveriges konung, men hvars makt här endast genom
omkullstörtande af rikets frihet skulle kunnat göras
gällande. Åter ett bevis, att man ej alltid igenkänner
frihetens rätta vänner på dess namn. Detta parti krossades
i utslaget af Carls revolution", och hvad af det återstod
och älskade sitt fädernesland förenade sig med Svenska
folket omkring Gustaf Adolfs thron. Så hade man
tillräckligt smakat både på en falsk frihet och en falsk makt.
Gustaf Adolfs regering var partiernas försoning;
derföre äfven utmärkt af ömsesidiga medgifvanden i alla
riktningar. Hans konungaförsäkran är en verkligt ny, ehuru
på gamla grunder hvilande konstitution, utan namnet; och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
