Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-121
ANMÄRKNINGAR.
1 Om Erik XIV:s och Johan HI:s milda behandling af Estland
vittna inhemska intyg. Jfr J ann au, Geschichle von Lief- und
Estland i Hupels Nordische Miscellen15 och 16 St., Riga 1797, s. 55.
Carl IX ämnade inkalla sex Lifländare i Svenska rådet och förbarmade
sig öfver de lifegna, såsom hans propositioner visa. Men den
församlade adeln afslog all förändring, med påstående, att bonden endast dugde
då han hölls såsom slaf. — Gustaf Adolf utnämnde sin fordna
lärare, riksrådet Johan Skytte till den första general-guvernör i
Lifland, Estland och Ingermanland; och honom har landet att tacka för
inrättningar till ordning och rättvisa. Anstälda visitationer yppade det
eländigaste tillstånd med bondens religion och seder; Tyska och Svenska
predikanter inkallades; kateches, psalmbok, postilla utgåfvos sedermera
på Estniska språket. Gymnasier inrättades i Riga, Reval, Dorpat; 1632
äfven i sistnämnda stad ett universitet under namn af Academia
Gu-ilaviana. Rättvisans skipande ordnades. Ar 1632 betog konungen
adeln i dessa länder dess gamla rätt att dömma sina bönder, äfven i
lifssaker; den lifegne blef öfverheten och lagarne underdånig och kunde
i vissa omständigheter fordra sin herre till rätta. — Böndernas tillstånd,
mildradt af Gustaf Adolf, erhöll af Carl XI ännu större förbättring;
liksom äfven kyrkoförfattningen af honom stadgades på ganska liberala
grunder. År 1681 proponerade konungen böndernas frihet, och, då
detta ej kunde genomdrifvas, infördes i afseende på deras förhållanden
Oeconomie-reglementet af år 1696, som kallas "ett mästerstycke, hvari
billigheten är så väl träffad, att intill denna dag (1797) man ej
deruti funnit något att ändra". Ibid. s. 380. — Om Svensk
regering i Pomern och Finland behöfvas inga intyg. — Sveriges stats
fundament hafver alltid varit och skall, näst Guds hjelp, blifva
ju-stitia och ett christeligt regemente. Axel Oxenstjerna i Svenska
rådet (Palmsköldska handskrifterna.)
2 Det är om denna sanna beundran och vördnad (pietet) som
våra (eller bättre, eller alla de bästa) tiders skald (Goethe) på något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
