Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 23
hans Regementes tijdh sigh tilldragit hafwer". Handskrift i Palmsköldska
samlingen i Upsala bibliothek.
9 Jesuiten Possevin ålade honom att fasta hvar onsdag,
emedan pà en onsdag mordet blifvit begånget. — Ad reconciliationem Regis
Johannis, cum Ecclesia Catholica in gratiam redeuntis, ex
quorun-dam comperio relatione talem ipsi pænitentiam, ob procuratam Erico
fratri mortem, a Possevino tum fuisse impositam, ut diem Mercurii,
quo facinus est perpetratum, quoad viveret, jejunus ferme transigeret.
Quod etiam jejunium deinceps observavit. Messenius, Scandiaj Tom.
m, p. 60.
10 T. ex. den så kallade Landtågsgärden, visserligen förut sä
vanlig, att den ej bör dateras från Gustaf Adolfs tid. Det är sant,
flera af de i hans tid åtagna bevillningar blefvo genom krigens
långvarighet beständiga. Deremot var han samvetsgrannare än sina
företrädare att icke utan folkets samtycke ålägga det bördor; ehuru detta
samtycke ej alltid erhölls på riksdagar, utan — enligt gamla landslagen
och då ännu gällande bruk — stundom genom särskilda
öfverenskommelser med landskapernas menigheter. — "Han kom till riket med två
tomma händer; men tog ingen sitt ifrån med våld; utan, hvad riksens
nödtorft kräfde, lät han sin allmoge på fri möte veta, att de måtte
sakerna betänka, och efter lagen hjelpa till cronones behof". Personalier
till likpredikan öfver Gustaf Adolf i Stockholm d. 22 Juni 1634 af
Johannes Botvid i. — I allmänhet var konungen mån om att
skatternas tunga ej skulle falla på de fattigare. Så skref han den 5
Augusti 1631 från lägret vid Werben till rikets råd, att den så kallade
fem-marks-hjelpen borde afskaffas, såsom skadlig för de fattiga. Han
tillägger: "Vi vilje att en æquitet blifver i utlagorna, på det man ej
med en ringa ting måtte förderfva det mera, eller alltsammans". —
Om qvarnlullen skrifver han: "Handqvarnarne må blifva som de äro;
Vi hålle det för qvarntull nog, när en arbetar så armarna värka".
(Palmsk. handskrifterna.)
" D’Ogier, som i sällskap med Fransyska ambassadören comte
d’Avaux om vintern 1634 besökte Sverige, säger i sin dagbok, att
han i hela Sverige ej påminner sig ha sett någon naken och trasig.
Bondgossar och flickor sprungo glädtiga bredvid slädarna, och, ehuru
man for med fri skjuts, tycktes bönderna ingalunda vara tröga att
skjutsa; troligen emedan de eljest ej voro hårdt beskattade. "Credo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
