Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-124
quod aliunde tributis vexati non sunt. Cseterum plebs illa rusticana
neque incommode nec misere vestita est: nec me in tota Svecia
quem-quam nudum aut lacerum videre memini". Ogerii Ephemerides_, Paris
1656, p. 127. DS han på en resa till Kopparberget såg allmogen
samlas vid en kyrka i Dalarne säger han: "detta bondfolk är hvarken
trasigt eller svultet som hos oss". "Plebs illa rusticana neque lacera,
neque jejuna est ut apud nos. An ergo est clementiore et beatiore
sftu Suecia, quam nostra Gallia?" 1. c. p. 195.
" Vi mena ej här regeringsformen af år 1634, utan Gustaf
Adolfs konungaförsäkran, som visar ett återvändande till de i gamla
landslagen uttryckta grundsatserna för Svensk frihet, och väl kan kallas
en konstitution, visserligen mindre utförlig än den af 1634, men också
ej behäftad med dennas fel. Svenska konungars urgamla
konstitutionella liberalitet, att vara vänlig mot hvar man och tillgänglig äfven för
den ringaste, egde dessutom Gustaf Adolf i högsta grad. "Den
kunde intet vara Rex här i Sverige, som de dygderna icke viste, att
vara aditu et affatu facilis; en öfverhet bör följa sitt folks sed". Axel
Oxenstjerna i rådet 1642. (Palmsk. handskr.)
" Svea hofrätt insticktad 1614; Åbo hofrätt 1623. "Hvad
be-mälte rätter hafva nyttjat och gagnat vittna alle landets inbyggare, höge
och låge, fattige och rike". Personalier till likpredikan öfver Gustaf
Adolf. År 1614 på riksdagen i Örebro utgafs Gustaf Adolfs
rätte-gångs-ordinantie.
11 Hvad 1634 års regeringsform i detta afseende stadgar var
redan i gång under konungens regering.
w Det samma gäller om landshöfding-embetenas organisation.
Efter 1618 förtogs efterhand fogdarnes omedelbara brefvexling med
konungen; de stäldes nu under ståthållaren i länet. Hallenberg, Svea
rikes historia under konung Gustaf Adolf, IV b., s. 840—842.
" Den första hufvudboken lärer vara af 1623 och börjar med
sednare halfåret. Likväl sakna dessa äldre hufvudböcker, enligt mig
gifna underrättelser, ännu ofta ingående balanser och meddela intet
begrepp om ställningen särskildt för hvarje år, emedan i de flesta
åtminstone två eller tre års liqvider finnas sammanblandade.
" Epoken för stångjerns-smidet i Sverige, som kan begynnas med
1604 (då ständerna i Norrköping förklara, att allt osmundsjem helst
borde utslås till stångjern, innan det af riket utföres), infaller egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
