Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
41 Efter konungens död och efter slaget vid Nördlingen; bägge
kostade Oxenstjerna de enda sömnlösa nätter ban mindes sig ha
tillbragt.
41 "Hur skulle det gå med våra saker, om ej min eld gaf fart
åt eder långsamhet?" utbrast en gång konungen. — "Hur skulle det stå
till, om ej min köld dämpade Ed. Maj:ts eld?" sade kansleren.
" Inträdestal i Kgl. Vitt. Hist. och Ant. Akad. af E. G. Geijer,
Stockholm 1830, i akademiens handlingar, 13 del. — Huru denne
aristokrat yttrade sig, derpå vill jag till bevis anföra följande ur
hans betänkande till Svenska regeringen och rådet, Frankfurt den 3
Oktober 1633: "För dessa orsakers skull ser jag ingenting riksens
regering, råd och ständer högre åligga i denna lid, än att de, alle
andre betraktelser sättandes tillbaka, beflita sig om att skaffa goda
och beständiga medel vid handen, som dessa olägenheter böta kunde;
hållandes derför, att så framt det icke sker–så skall den med
sal. Kgl. Maj:ts acter och blod och mången ärlig Svensk mans lif
lätt förvärfvade riksens och vår nations reputation innan kort
förloras, de vundne länder borttappas, erhållne gods och privilegier
förgöras, och, det Gud afvända ville, riket lätteligen komma under
främmande herrskap. In genere vet jag nog, att hvar man gifver
mig rätt, men när det kommer till specification, så att någon in
privato — känner något besvär deraf, eller begynner att göra
conse-quenlier, som deraf skola följa; så kan man äfven intet reda sig
derutur och förgäter, för en sådan imaginerad consequentia eller ett
ringa sitt besvär, fädernesrikets välfärd och conservation. — Och det
som är mest att beklaga, att de som sig opponera — och söka att
hindra alla helsosamma consilia, invändandes difficulteter och
dispu-terandes alltid emot, synas allenast vara kloke och förstå saken".
Det är ock denne aristokrat som sade i rådet: ’’Svenske bönderne
äro ett fritt folk — och är en ära att i Sverige vara en bonde".
Chanut tillskrifver honom republikanska tänkesätt. Men sjelf har
han sagt: "Sverige kan endast regie guberneras".
44 "Jag rådde fuller sal. H. Maj:t att han intet skulle begifva
sig med arméen på Tyske bottnen,— hade H:s Maj:t lydt mitt råd,
så hade han blifvit Arbiter tolius Seplentrionis". Ax. O. i rådet 1636.
Konungens beslut kallar han ett falum, en dispositio divina ocb
någon gång en impetus ingenii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
