Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefvernes-beskrifning öfver Hans Exc. grefve Claes Fleming, uppläst i kongl. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien den 29 Maj 1832
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det är ej tacksamhetens partiskhet, om den
funnes, som behöfver upphöja hans förtjenster, och sanningen
sjelf skulle på hans graf kunna teckna hans värde i hans
valspråk: Sanning och Menniskokärlek. De voro regeln
för hans offentliga handlingssätt; »och om» — för att nyttja
talarens ord vid hans graf — »denne måhända alltför
sam-»vetsömme herre sjelf icke ansåg sig hafva uträttat allt
»hvad han bordt och kunnat, så lära dock de offentliga
»förhandlingarna, i förening med samtidens odelade och
all-»männa erkännande, inför en rättvis efterverld vittna: att
»lians nit alltid var lika varmt för vården af folkets som
»af thronens rättigheter; att hans rättvisa aldrig var
beroende af några enskilda afseenden; att hvarje förtjenst fann i
»honom en lika upplyst som verksam förespråkare; och att
»han alltid tänkte högt om fäderneslandet» \ Det var denna
samma sanning och välvilja, som framlyste i hans enskilda
lif och i hans umgänge. Det finnes ett sätt att vara,
som kan lemna tankar och känslor till en viss grad
genomskinliga, emedan bägge begränsas af det ädlas måtta.
Det består ej i att säga sanning i tid och otid, utan i
den värdighet, som aldrig tillåter sig en osanning, och hos
hvilken för öfrigt blick och uttryck och sjelfva
tystnaden tala. Hvar och en som känt grefve Fleming har
ock känt detta slags vältalighet, som ligger i blotta
närvaron af en ädel karakter. Grefve Fleming har aldrig
förnekat eller döljt en öfvertygelse. Han var en
ståndaktig vän; kanhända ock fiende, om detta ord kan lämpas
på en man, för hvilken hatets känslor voro obekanta, men
som ej lätt ändrade sin tanka om saker och personer,
ehuru han, en gång öfvertygad, var färdig att öppet er-
’ Friherre D’AIbedyhlls tal, sid. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
