Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Marcus Tullius Cicero. Tal vid akademiska rektoratets nedläggande den 13 December 1836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-166
med Liris (nu Garigliano) låg den landtgård, der Cicero,
Sttling af en hederlig, men hittills oberömd slägt, såg dagen.
Belägenheten är sådan han sjelf beskrifver den, skön,
bergig’. Ännu flyter Liris mellan lummiga, med
popp-iar beväxta stränder; ännu omsluter Fibrenus den lilla
ön, om hvilken Cicero säger: »Det finnes för mig ingen
kärare plats, då jag är ensam med mina tankar, då jag
skrifver eller läser»’. Han prisar svalkan, skuggan vid
det strida, kyliga vattnet. Dessa bilder framgå för hans
själ, när han vill undfly Roms bifall och buller och
mängden af besökande, som äfven förfölja honom på landet.
Då skrifver han till Atticus: »Jag vill vända tillbaka till
mina fäderneberg, jag vill återgå till Ciceros vagga».
På sin födelsebygd lämpar han den konungslige vandrarens
ord om Ithaka i Odysseen: »den är skarp, men föder
goda männer, och för mig finnes på jorden ej någon
ljufligare fläck» s.
Det samma år som Cicero föddes grundlades
fiendskapen emellan Marius och Sy Ila, som skulle bada Rom
i blod. Marius var, såsom Cicero, från Arpinum.
Roms första militäriska demagog och Roms sista stora
civilist hade uppväxt i skötet af samma landtliga natur4.
1 Hos A b ek en (Cicero in seinen Briefen, Hannover 1835) finner
man såsom tillägg en beskrifning på det närvarande utseendet af
Ciceros födelseort.
* Illo loco libentissime soleo uti, sive quid mecum ipse cogito, sive
quid aut scribo aut lego. Cicero, de Legibus. Han beskrifver der
sjelf belägenheten.
’ Epist. ad Atlicum, II: 15.
4 »Omnem pueritiam Arpini altus». Sallustius om Marius,
Bel-lum Jugurthinumc. 63.— Vid Arpinum fanns en ek, som
kallades Marii ek. Cieero hade besjungit den i det poem han som
yngling författade till Marii lof. I sin bok de Legibus säger han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
