Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Marcus Tullius Cicero. Tal vid akademiska rektoratets nedläggande den 13 December 1836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-167
Att de voro samtida, ehuru den förre betydligt äldre,
innehåller redan den sednares öde. Hans olycka var
deras, som äro för sent födda och komma med fridens
konster i våldets dagar. Samma år som Cicero, några
månader sednare, föddes äfven den store Pompejus.
Der fanns länge föga någon offentlig undervisning,
om ej af det enklaste slag, i det republikanska Rom.
Po-lybius klandrar det såsom en brist hos Romarne. Det
var ett styrkans fel, om man så vill. Ty af alla
grundvalar för mensklig sammanlefnad hade Rom företrädesvis
hyllat den enklaste, den starkaste, den genom hvilken
stater, för att dömma af Rom och China, lefva längst —
nemligen fadersväldet. Hvad detta i Rom betydde lärer
dess äldre historia genom förskräckliga exempel. Men
ännu i Ciceros dagar kallade en far sin i Catilinas
sammansvärjning invecklade son genom sitt blotta ord hem
och dömde honom i sitt hus till döden Uppfostran var
således fadrens ensak, men äfven modrens omsorg, vida
mer i Rom än i Grekland. Ty i sann aktning för
qvinnan hade de Romerska sederna ett stort företräde för de
Grekiska. Den kyska Romerska matronan var högt hedrad
i huset och i staten. Man vet hvad Cornelia var för sina
Graccher. — De första, som drefvo undervisning i stort
såsom en födkrok i Rom, voro Greker. Ett senatens
beslut, sextiofem år fore Ciceros födelse, fördref rhetorer
och filosofer. I ett sednare edikt förklara censorerna i
Rom, huruledes det kommit till deras kunskap, att
personer som kallade sig Latinska rhetorer hade infört ett nytt
om detta träd: »Manet vero et semper manebit. Sata enim est
ingenio». Detsamma kan sägas om hans egen ära.
1 »A. Fulvius, senatoris lilius, qucm retractum ex itinere parens
necari jussit». Sallustius, Bell. Catilin. c. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
