Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Marcus Tullius Cicero. Tal vid akademiska rektoratets nedläggande den 13 December 1836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-169
»att begynna med Grekiskan, ty Latinet kommer af sig
sjelft». — En skolgosse i vår tid skulle kanhända sucka:
det är länge sedan det upphört att så komma.
Om vi litet hafva att förmäla om Romarens
theoretiska uppfostran, så vore så mycket mer att säga om den
praktiska, i fall tid och utrymme det medgåfve. Vid
fylda sjutton år bytte den Romerska gossen om drägt
och infördes i folkförsamlingen af någon äldre man, som
sedan blef hans lärare och föresyn i det offentliga lifvet.
Så skedde af ålder; tiden tillbakaflyttades småningom.
Cicero emottog den manliga togan vid sexton års ålder
och inträdde på detta forum, hvarifrån hans röst ännu
ljuder öfver verlden. Han slöt sig i synnerhet till auguren
Quintus Mucius Scævola, Roms största lagkloke på sin
tid. Politik, krigsvetenskap och jurisprudens äro de enda
sant Romerska vetenskaper. I alla dessa har Romaren lärt
verlden. Redan den Romerska gossen måste läsa de tolf
taflornas lag utantill. Gamla rådsherrar gåfvo på forum
fritt råd i lagfrågor och andra ärender åt alla
medborgare, som sådant begärde. Det var en ålderdomlig sed,
som Cicero ännu mindes från sin ungdom. Så har jag
sett Marcus Manilius, säger han, gå fram och
tillbaka på torget; hvilket var ett tecken att hvar och en
fick fråga honom. Andra, fortfar han, suto på ett slags
thron i den öppna dörren af sina hus; borgarne gingo
till dem och begärde råd, ej blott i den borgerliga lagen,
utan äfven om sina döttrars giftermål och andra
angelägenheter10. Så satt den gamle Scævola, ännu i sin höga
10 M. vero Man ilium nos etiam vidimus transverso ambulantem
foro; quod erat insigne, cum qui id faceret, facere civibus
om-nibus consilii sui copiam. Ad quos olim et ita ambulantes et in
solio sedentes domi sic adibatur, non solum ut de jure civili ad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
