Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Marcus Tullius Cicero. Tal vid akademiska rektoratets nedläggande den 13 December 1836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-181
kalla, prisa och fira. Han har sjelf beskrifvit det på vers,
på prosa, på Latin, på Grekiska. Han uppdrog samma
ämne åt sina vänner och besvor dem att ej spara sitt
lof. Han öfverarbetade alla sina konsulariska tal, tolf till
antalet, och anbefalde dem såsom eviga mönster åt
Romerska ungdomen. Vi för vår del tvifle, att de
Cati-linariska talen vunnit på denna öfverarbetning. I
allmänhet begrundade Cicero sina tal, höll dem derpå och
skref dem sist Man kände ännu af honom i ålderdomen
tal uti deras första form, sådan som denna af
snällskrif-vare blifvit uppfattad Afskrifterna af ett tal, som i Rom
väckt uppmärksamhet, spriddes öfver Italien och verlden.
Talarne voro i egentligaste mening hos de gamle hvad vi
kalla publicister; och desse tillhöra en makt, som fordom
egt ädlare organer.
Med landsflykten slocknar i sjelfva verket Ciceros
politiska makt; ehuru vi se den upplifvas ännu en gång,
genom underverk af snille, mot slutet af hans dagar.
Orsaken till hans förvisning är ej att söka hos dem som
voro förföljelsens verktyg, ej hos en Clodius och hans
likar, som nu lössläpptes på republiken. Pompejus och
Caesar, som ej syntes, läto honom falla, emedan han var
dem obeqväm. De läto honom sjunka; och han sjönk.
Det var en lexa, hvad storheter af hans art nu mera be-
8 Ad caussarum operam — ego nunquam, nisi parafus et meditatus
accedo. De LegibuSj I: 4. Pleræque enim scribuntur orationes
habitæ jam, non ut habeantur. De claris Oral., c. 24.
’ T. ex. hans första tal för Milo, i hvilket han för vapenbraket af
Pompeji soldater kom af sig. Quintilianus och Asconius
hade läst talet i denna dess första gestalt. Jfr Drumann,
Ge-schichle Roms in seinem Uebergange von der republikanischen zur
monarchischen Verfassung. Königsberg 1835. II: 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
