Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Marcus Tullius Cicero. Tal vid akademiska rektoratets nedläggande den 13 December 1836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-183
bliken åt Caesars soldater, och Cieeros hufvud åt
Antonii bödelsyxa.
I sina sista dagar är Cicero beundransvärd. I
allmänhet starkare i att fullfölja än att fatta beslut,
återfinner han i den yttersta faran sig sjelf. Den fallande
republikens kämpe är han mer än äfven Brutus, som
trodde sig ha gjort nog med att mörda Cæsar. Roms
frihet hade för öfrigt flyktat ur sinnena och eldade ej
mer till några uppoffringar. Ett enda drag är tillräckligt
betecknande. Då, efter Lepidi förening med Antonius
och Octavii allt mer yppade fiendtlighet mot senaten,
penningar fordrades för hvad som kallades republikens
välfärd, och en förmögenhets-afgift blef nödig, hvilken
äfven af Cicero föreslogs, möttes förslaget med allmän
ljumhet, ja motvilja’0. Sedan Paulli Æmilii eröfring af
Macedonien visste Romerska folket ej af skatter. — I
denna förtviflade belägenhet har Cicero manligen kämpat
med sitt öde. De sista tiderna före sin död utstod han i
sin höga ålder nära öfvermenskliga ansträngningar.
Nästan alla republikens ärender gingo, ehuru utan offentligt
uppdrag, genom hans händer; och hans Philippiska tal
mot Antonius (om man undantager det andra i
ordningen, som blott blef skrifvet, aldrig hölls, och deraf bär
spåren) uttrycka värdigt en stor mans sista strider för
sig sjelf och sitt fädernesland. — Han var 04 år nära
fylda, då hans namn lästes på triumvirernas
proskriptions-taflor. Hvilket var döden ’.
w Middleton, II: 469.
1 Då underrättelsen om proskriptionen kom, var Cicero med sin
bror Quintus på sin landtgård vid Tusculum nära Rom.
(Platsen är, enligt Middleton, nu upptagen af ett kloster, kalladt Grotta
Ferrata, hvarest man ännu visar lemningar af Ciceros hus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
