Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnes-tal öfver ärkebiskopen m. m. doktor Johan Olof Wallin, hållet vid Svenska Sjömannasällskapets allmänna sammankomst den 26 April 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
tillät honom endast att med långa afbrott begagna
undervisningen. I det stället gjorde den honom redan vid 13
års ålder till undervisare; och fem, sex små lärjungar
omgåfvo stundom gossen, som tillika under sparsamma
mellanstunder måste vara sin egen läromästare. Likväl
gjorde han sig väg bredvid och framför sina kamrater i
läroverket. Jag har sett några af hans Svenska och
Latinska stilöfningar vid 15 och 16 års ålder. De förråda
redan omisskänneligt den tillkommande författaren, — i
några öfversättningar från Latinska skalder äfven den
tillkommande skalden; och i den aktade lärarens påtecknade
gillande intyg emottog han de första, troligen ej de minst
värderade uppmuntringar. Jag trodde mig igenkänna i
dessa uppmuntrande intyg handen af en veteran, som i
nära ett halft århundrade varit läroverkets prydnad, vid
hvars fötter så många tacksamma ynglingar sutit, och som
äfven var ett föremål för Wallins erkänsla och vördnad.
Jag vet hvad sådana uppmuntringar betyda der de bära
hjertats prägel. De utplånas ej under lifvet. De blifva
kära minnen, till hvilka man med ständigt ny tacksamhet
återvänder. Ack, hvilken välgörare är ej en rätt
lärare! Hvad kan han ej uträtta, med grundlighet, allvar,
rättvisa, och framför allt med kårlek — slutligen och
först och sist det verksammaste af alla bildningsmedel,
och för hvars upptäckande och igenkännande barndom och
ungdom äfven derföre blifvit begåfvade med en egen
himmelsk instinkt.
Vi se de första stegen på en bana, hvars fortgång
skulle blifva så lysande, och likväl ej de minst betydande
stegen. Den, som sett mycken ungdom, har sett mycket
af menskligheten och kan i synnerhet ur denna
erfarenhet draga cn tröstelig lära, huru jemförelsevis obetydliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
