Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äreminne öfver Georg Stjernhjelm, uppläst i Svenska Akademien den 20 December 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-242
ur de rostade ämnen, hvaraf denna kärna omhöljdes. Våra
förfäder sade: smida sånger. Stjernhjelm uttrycker,
såsom sångare, hvad denna bild innebär. Man hör en
mäktig rythm liksom i hammarslag på glödande, gnistrande
metall, och ser smedens gestalt halft i skuggor, halft i
lågor. Stjernhjelm trädde sent till detta smide. Ja,
det synes som hade han först gripit dertill i patriotisk
vrede öfver de hinder, som språkets barbari lade i vägen
för uttrycket af hans tankar. Ty han ville skrifva
Svenska och nöjde sig ej med lånet af ett lärdt språk för
hemfödda tankar. Elden af dessa tankar har ock omsmält
språket inifrån och utkastat det slagg, som betäckte dess
yta. Stjernhjelm har på en gång renat och riktat det
på ett sätt, som alltid borde tjena till mönster: genoni
att återgå till den gamla äkta Svenskans källor i fornspråk
och folkspråk, och genom att utdrifva all onödig
främmande tillsats. Var han sålunda säker på beståndsdelarnes
renhet, så böjde och vände de sig under hans kraftiga
hand efter behag. Han har en högst lycklig djerfhet i
ordfogningar. I allmänhet är denna lyckliga djerfhet, som
sjelf har ett eröfrare-tycke, ehuru dess segrar i sjelfva
verket äro odlarens, en hufvud-egenskap så i hans bundna
som obundna föredrag. Det är en frisk och glad
djerfhet, en djerfhet med godt samvete, och hvilken man
förlåter blandningen af höga och låga uttryck för den
vördnadsvärda ärligheten i bäggedera. 1 poesien behagade
rythmen mer än rimmet hans manliga öra. Han undrade
om ej musiken af de gamles metriska rythmer äfven
slumrade i Svenskans metall. Han slog den an, och klangen
är god. Han är för öfrigt i sin metrik hvad han är i
sin ordbildning: djerf, fri, oregelbunden. Men makten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
