Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personalier, upplästa vid högstsalig Hans Maj:t konung Carl XIV Johans begrafning i Riddarholmskyrkan den 26 April 1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G8
att tropparna skonas, att utseendet af ett anfallskrig
undvikes och att Danskarne ej må anse sig säkra i
Köpenhamn. Man ser Napoleons tvekan. Danmark biträdde
honom blott med halft hjerta och lade snarare hinder i
vägen. Den Spanska divisionen under markis Romana
rymde på Engelska skepp till största delen från Fyen
och återfann vägen till sitt fädernesland. I Spanien hade
kejsaren redan tändt den brand, som ännu efter mer än
tretio år ej slocknat. På bägge de yttersta ändarne af
sin ofantliga operations-linea skulle han redan träffa på
omöjligheter; som likväl ej ännu framstodo i all sin
klarhet såsom sådana. Den ena var, att i den kejserliga
politikens degel omsmälta det gamla Spanien; den andra, att
påtvinga Skandinavien kontinental-systemet, utan att vara
herre på hafven.
Gustaf IV Adolf, sjelf omöjlig på en thron, var ej
den som på sitt fäderneslands vägnar kunde göra denna
sistnämnda omöjlighet gällande. Af alla tidens idéer hade
han blott på sitt sätt tillegnat sig en enda, den af det
nya bevärings-systemet. Han använde det i landtvärnet,
som han uppkallade blott till att förgås i elände.
Österrike tillgrep vid samma tid samma medel med större
klokhet, och Preussen sedermera med bättre lycka. Dermed
blef en ny kraft, som det Fransyska förtrycket hade
upp-lifvat, framkallad i striden, nemligen den nationala. Det
var med de väckta nationaliteterna som monarkerna
störtade Napoleon.
Öfver vårt fäderneslands olyckor på denna tid •—
aldrig har det varit närmare sin undergång — dragé vi
här slöjan. Den 13 Mars 1809 var ej Gustaf Adolf
mera konung. Intet blod flöt, inga förföljelser öfvades
vid detta thronfall. Men Sverige gaf sig en författning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
