Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minne af fältmarskalken grefve Otto Wilhelm Königsmark, uppläst på Svenska Akademiens högtidsdag den 20 December 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-301
tredje led utgick, men derunder hade lefvat nog att erfara
prof af lyckans både gunst och ogunst. Det finnes ett
slägttycke i denna familj, som förstärkes genom likhet i
öden. Fältmarskalken Hans Christofer Königsmark,
hans söner och sonsöner hade gemensamt af naturen ett
fördelaktigt yttre och stora själsförmögenheter. De liknade
hvarandra i manligt utseende, i mod, i djerfhet, i
färdighet att foga sig efter omständigheterna och att äfven ur
de största svårigheter finna en utväg, i lust och förmåga
att både förvärfva och njuta, i kärlek för prakt och ett
lysande lefnadssätt. Flera af dem voro skickliga ej mindre
med pennan än med svärdet. De voro barn af en
krigisk tid. Också sökte de kriget från den ena ändan af
Europa till den andra. Äfven i freden var faran deras
element; och misstanken för en kärlekshandel med en
furstinna kostade den siste af dem lifvet.
Tretiåriga kriget, som af sig kastade härar, hvilka
ofta nog betedde sig som sjelfständiga makter, — man vet
att arméerna hade egna fullmäktige vid Westfaliska
fredskongressen — fostrade också i spetsen för dessa härar
ett eget slägte af krigsfurstar. Hans Christofer
Königsmark, den förvägnaste, den lyckligaste, slutligen
den rikaste bland Svenska partigängare i dessa dagar,
mästare i hvad man kallar lilla kriget, men deri utmärkt
af stora bedrifter, intager bland dessa härförare ett eget
och lysande rum. Med Sveriges fred ville han ej
nedlägga vapnen. Om hans både krigslust, anspråk och
furstliga förmögenhet vittnar hans anbud till Spanien efter
freden i Tyskland, att för dess tjenst uppställa en här af
12,000 man, med vilkor att få ett stycke land till
underpant. Carl Gustaf, som värderade honom högt, bidrog
att bibehålla honom i Sveriges tjenst. Utnämnd till gu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
