Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minne af fältmarskalken grefve Otto Wilhelm Königsmark, uppläst på Svenska Akademiens högtidsdag den 20 December 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-307
i uppgång, andra i nodgång bredvid hvarandra,
inverkande på hvarandra. Så ser man Ludvig XIV:s
tidehvarf i sin uppgång från 1GG1 till 1700; då det
slutligen emot sig utbildade den opposition, hvarur det
Europeiska jemvigts-systemet utgick. Det är Frankrike,
representeradt af sin lysande konungamakt, som utbreder sin
inflytelse öfver Europa. De fordna religiösa intressena äro
i sin nedgång och hafva blifvit politik. De
bevekelsegrunder, som verkat i de stora religionskrigen, och som
i striden för och emot reformationen gåfvo det nyare
Europa sin första gestalt, äro försvagade. Men ännu finnes
ett stycke af det gamla Europa, af medeltidens Europa
qvar, ej blott i det inre af staterna, utan äfven i deras
yttre förhållanden. Medeltidens Europa var den gamla
kyrkans barn, och dess allmänna politik var striden emot
de otrogna. Denna fick en ny, nära liggande anledning
efter Constantinopels eröfring af Turkarne och det
Osmaniska rikets stiftelse och utbredande på det
Byzantin-skas ruiner.
Den Turkiska makten innefattade en ny verklig allmän
fara för det christliga Europa. Detta var redan nog starkt
att bestå äfven med delade både religiösa och politiska
intressen. Gaf ej den allra-christligaste konungen, gaf ej
en Frankrikes monark första exemplet af ett förbund med
christenhetens arffiende? Fåfängt uppmanade påfvar och
kejsare Europas makter till gemensamma bemödanden mot
denna fiende. Den snart söndrade kyrkan gaf sig ej tid
att höra derpå. I furstarnes råd satt redan en statskonst,
som bestämdes af andra afseenden och endast såg på rent
politiska fördelar.
Det fanns en namnkunnig Italiensk handels-stat, som
redan tidigt ur denna synpunkt hade betraktat alla sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
