Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Den 1 Febr. 1834
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.
sår voro snart läkta. På penningar var öfverflöd, — väl
riksgälds; men åkerbruk, handel, näringar blomstrade.
Jernet hade förträfflig afsättning. Vermland, som genom
detta sitt förnämsta alster är till sin välmåga underkastadt
handelns vexlingar, hade sedan 60-talet ej erfarit några af
dessa financiella brytningar, som tidtals hemsöka denna
provins och flytta egendomar på andra händer. — Min
far hade återupprättat sitt fädernehus ur en sådan brytning.
Han hade nu, väl ej öfverflöd, men välstånd, och ett
sådant herrskade i allmänhet i landet. Det fanns ej en
gästfriare boning än min barndoms hem. Om julen for en
talrik ungdom, stundom i kol-skrindor, omkring i
granngårdarne. Jag är uppfödd vid dans och musik. Väl kunde
det ofta kallas att gå på i ull-strumporna. Ty jag minnes
rätt väl, att jag visade mig i dans-skolan med sådana, —
hvita, stickade af min mors hand, — vända skor, svarta
satins-byxor, omgjorda, efter att ha tillhört ett annat slägte,
och grön vadmals-jacka med stålknappar. Likväl blef jag
ingen dålig dansare; och, litet bättre utrustad, gjorde jag
ett par år derefter uppseende med min dans i Fastings
marknad. Också saknades ej öfning. Så snart ungdom
kom tillsammans, stälde min far till dans; om höstarna
nästan hvar qväll emellan sina barn, med informatorn
såsom fördansare; och hans egen stora, vördnadsvärda gestalt,
stundom deltagande i ungdomens nöje, står ännu för min
själs öga. — Det var ingen själlös glädje. Jag har sett
verlden, och jag tänker nu med beundran tillbaka på den
sant menskliga bildning, som lefde i denna landtliga krets.
Yåra äldre goda författare höllos der i utomordentlig
vördning. Ingen flägt hade ännu kommit vid glansen af
deras ära. Jag har, ännu som barn, hört Gyllenborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
