Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Soröe den 14 Juli 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
skrifver om våra barn, att de blicka så himmelsblått
vänligt.
Den 11 var söndag. Vi gingo till vår Frälsares
Kirke för att höra Grundtvig, men kommo först sedan
predikan var börjad. Den utfördes utan papper, och med
värma. Min ovana vid språket gjorde att jag ej alltid kunde
följa med. Hvad jag förstod var godt. — I Danska
kyrkorna brinna två stora vaxljus under gudstjensten. Karlar
och qvinfolk sitta om hvarandra i bänkarne. Messan för
altaret, ej sång, utan ett djupt, otydligt mumlande,
behagade mig platt icke; i synnerhet som den omvexlade
med ett högst disharmoniskt skrik af ett par dussin nära
altaret placerade chorgossar, hvarvid kantorn först satte
truten i vädret och skrek af alla krafter, och de öfriga
följde. — Att läktarne för honoratiores äro inrättade
ungefär såsom loger vid en theater och med gardiner före,
stötte våra ögon. Det var nattvardsgång. Den föreföll
mig mindre högtidlig än i Sverige. Klädedrägten är väl
en bi-omständighet; men den svarta drägten, särdeles
qvin-folkens, vid sådana tillfällen hos oss gör emellertid ett
vackert intryck. Här går man till Herrans bord så brokig,
tyckes det, som till Dandsboden.
Om aftonen gjorde vi tillsammans en utfart till
Dyrehaven, som ligger på något afstånd från staden. Det kallas
i Köpenhamns-språket att ta ud i Skoven. Tiden för dessa
utfarter, räknad frå.n midsommars-afton, kallas Kildetiden,
emedan man i Djurgården samlas i grannskapet af en källa.
Söndagsmorgonen tidigt tågar halfva Köpenhamn i en
oräknelig mängd vagnar och andra vehikler dit ut. Bruket är
redan af Holberg firadt i hans Kildereisen. Det
oändliga brokiga hvimlet under de gröna träden är rätt roligt
att för en stund beskåda. Man plägar sig på bänkar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
