Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1837 - *Helsning till ärkebiskop Johan Olof Wallin, i den studerande ungdomens namn den 3 Juni 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Den omkringblomstras. Ungdom, oskuld, nöjen
Som rosor se sig i dess klara våg.
Den framgår glädje-brusande; de läppar,
Som druckit den, de blomstra ock i välljud.
De smakat sjelfva källan af den tjusning,
Som lifvar skalderna. — Hör, tempelsången
Upp från all verlden går till verldens herre!
Du är en Herrans prest. Naturen har
Ej blott sin hvardags-sång, den har sin sabbat,
Som menniskan för alla endast firar.
Då känner äfven detta lif sitt intet
Emot det lif, som lefver blott i Gud. —
Ack, menskosjäl, ur detta lif upprunnen,
Men fallen af, förtyngd af vrångt begär,
Statt upp! — det sabbat är. — En röst går ut
Igenom verldens hjerta till ditt hjerta:
Ȁr icke du det samma himlabarn,
Som irrat bort, långt bort ifrån sin fader?»
Då längtar själen efter lifsens ord,
Det rätta lifsens ord. — Ack, verlden törstar
Derefter redan länge, i den brand,
Som härjande har fattat menskosinnet,
Att det af inre qval knappt hör den storm,
Som störtar väldigheterna på jorden. —
Det är en andans brand, som bränner så
Sin egen sjelfviskhet till roten ut. —
Så är ock rätt. — Blott Phariseen tackar
Sin Gud, att sjelf han icke är derinne
’ Som andra menniskor, — för sig väl nöjd
Att genom lagsens gerningar förtjena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
