Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
Att efter förmåga söka uppfylla hvad i detta afseende kunde
fordras, är det åliggande, som fallit på min lott, och det
enda »ätt, hvarpå jag kunnat svara mot min med-utgifvares
for mig smickrande åstundan att förena mitt namn med
hans i ett företag, hvaraf honom tillhör hela äran och
mödan. Om man skulle tycka, att jag härvid gripit nog
vidt omkring mig, såväl i allmänna betraktelser, som genom
deras användande på Europeiska poesien i sitt hela; så kan
jag, utan att ingå i de orsaker, som ligga i ämnet och
i följande försök af sig sjelfva bli synbara, blott svara, att
saker vinna på att blifva sedda i stort, och att man ej
nog kan vänja sig att betrakta Europa såsom ett helt.
Betraktar man menniskan, må man väl säga, att
poesien är det undransvärdaste i hennes natur. Utrustad med
förmåga att handla efter afsigt och för ändamål, finner hon
häruti sitt egentliga företräde. Hon skapar derigenom en
egen verld, och man måste tillstå, att för hennes förstånd
och vilja de största saker ej äro omöjliga. Ifrån vilden,
som är sig sjelf nog, intill den bildade menniskan, för
hvars behof millioner arbeta, finns intet menskligt tillstånd,
som ej är en triumf öfver oräkneliga svårigheter. Likväl,
så sysselsatt hon är att försäkra sitt bestånd och inrätta
sin verld efter sina afsigter, återstår dock alltid hos henne
ett öfverskott af kraft, som ej går åt, huru mycken
verksamhet hon ock må använda för sina ändamål, och för
hvilket, då det ej vidare kan brukas såsom medel,-hon
sjelf synes snarare vara en lek. Det är denna beskaffenhet,
hvarigenom menniskan når utöfver, att jag så må säga, ej
blott hvart och ett gifvet tillstånd, utan äfven utöfver
verkligheten i allmänhet, utan att deraf kunna tillfredsställas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
