Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
gång, så är den mer en utveckling af det obestämda till
bestämdhet, af det allmänna till individualitet, än ett
fortskridande från det sämre till det bättre. Barnet lofvar alltid
mera, än ynglingen eller mannen håller. Det ger en
föreställning af hela menskligheten med alla sina förmögenheter
och anlag, då mannen är ovanlig, om han blott i en
bestämd karakters fulla utbildning i något afseende kan
påminna om den höjd, till hvilken menskligheten mäktar
hinna. På samma sätt med den poesi, som ännu eger
barndomens oskuld; den eger äfven denna ålders
symboliska , outvecklade rikedom och storhet. Hela Grekiska
poesien ligger på detta sätt redan i Homerus, en representant
af dess äldsta nationella sånger, och det skulle möjligen
kunna visas, att allt hvad i den moderna Europeiska är
originellt och ej härmning, till sitt anlag finnes i romansen,
eller hvad vårt folk kallat den historiska och kärleksvisan.
Man kan således väl kalla denna poesi naturpoesi,
men ej i den mening, att den uppkommer och bibehåller
sig i motsats mot konsten (den innehåller snarare hela
konsten i sitt ämne), utan emedan den är före, ja öfver
den. Den kan äfven utmärkas under namn af folkpoesi,
ej såsom skulle den leda sitt ursprung från en råare
samhällsklass, utan emedan den härstammar från tider af en
för oss knappt mera fattlig enfald i karakteren, tider då
ännu i bildningen blott den nationella individualiteten var
uttryckt, den enskilda ännu så outvecklad, att ett helt
folk sjöng såsom en man. Den borde äfven företrädesvis
bära dessa benämningar; ty det slags natur-eller folkpoesi,
som uppstår i motsats mot en redan bildad poesi och
förblifver utan all konst eller förkastar den, är antingen oäkta,
eller ett bevis att konsten är det, och i begge fallen
ound-vikeligen rå; hvilket åter lika så litet är nödvändigt fallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
