Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
andra eller det lyriska. Trubadurernas kärlekspoesi blef
inhemsk och efterbildad i hela det södra och mellersta
Europa, ja spridde sig nästan så vidt som chevaleriet, utom
till Norden, der man ej af den finner ringaste spår.
Hvarken riddar-romanen, ej heller naturligtvis det ridderliga
kärleksqvädet, var folkpoesi, såsom romansen, på hvilken
de förnämt sågo ned, men som i sin enfald ensam egde
all den poetiska kraft, sam de delat sig emellan.
Enformiga, utan naturpoesiens anspråkslöshet och gedigenhet,
utan den individuella originalitet, som utvecklad
gör-bildningen behaglig, äro de blott en ytlig utvidgning af
poesiens välde under medeltiden, och, ehuru ej utan
älskvärdhet, dock i det hela och med få undantag blott en
uppenbarad fattigdom. Med den store Dante slog först poesien
rot i djupet för att nå till himlen. Med Ariosto och
Tasso, med Cervantes och Camoens, med Spencer
och Shakspeare, i allmänhet med den Italienska, Spanska
och Engelska poesien under och efter den stora epoken af
Europas uppväckelse, se vi först det romantiska anlaget
uppblomstra i sjelfständig rikedom. Också stå dessa
konstens hjeltar med sina dikter, mer och mindre omedelbart,
i förhållande till den äldre folkpoesien, som till sin källa.
Shakspeare i synnerhet, som kan anses för den
Nord-Europeiska romansens herrligaste förklaring. Närda af
nationell kraft, hafva de ock funnit väg till folket tillbaka.
Cervantes’ odödliga roman är en folkbok i Spanien.
Italienaren sjunger Tassos stanser, och Shakspeare är rik
nog att konungsligt beskänka den högsta Britten såväl som
den lägsta. — Men ju mer den romantiska karakteren
utvecklade sig i konsten, ju mer försvann den ur sjelfva
folkpoesien; i hvilken med det tredje ståndets uppkomst
redan en motsats infann sig, som beröfvade den sitt gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
